Landstinget i Jnkpings ln Qulturum
www.lj.se/qulturum
Anpassa | Lyssna | Lättläst | Other languages | Teckenspråk | Översikt

Verktyg Metoder för förbättringsarbete

Modellen som används vid förbättringsarbete.  

Modellen för förbättringar

Förbättringsmodellen är den grundmodell vi använder med tre viktiga frågor och testhjulet PGSA. Modellen visar vad vi måste göra: sätta upp mål, mäta och ta fram idéer och förslag till förbättringar samt testa dessa.

 

 

ADE Trigger Tool

ADE (Adverse Drug Events) Trigger Tool är ett verktyg som används för att mäta avvikelser i läkemedelsanvändning. Via en retrospektiv analys av patientjournaler letar man systematiskt efter information, så kallade triggers, som kan indikera ett möjligt avsteg från det normala vårdförloppet.  ADE har utvecklats till ett mått som används på systemnivå och idag mäts regelbundet bland annat i Landstinget i Jönköpings län.

 

Balanserat styrkort

Balanserat styrkort är ett styrinstrument där man kopplar organisationens vision till strategiska mål, framgångsfaktorer och aktiviteter.

Mål sätts i fyra perspektiv:

  • Medborgare/kund
  • Process
  • Lärande och förnyelse
  • Ekonomi

Balanserade styrkort används i Landstinget i Jönköpings län sedan mitten av 1990-talet. Metoden är utarbetad av Robert S. Kaplan and David P. Norton

Balansräknaren

En av de grundläggande förutsättningarna för att lyckas med tillgänglighetsarbetet långsiktigt är att få balans mellan efterfrågan/ behov och kapacitet. För att få kunskap om nuläget rekommenderas en kartläggning/ baslinjemätning. Genom att ställa samman fakta som beskriver patienter, resurser och produktion dvs hur vårdtjänster produceras och tillhandahålls får man ett faktaunderlag som ger stöd i analysarbetet. Baserad på denna kunskap har Balansräknaren utvecklats. Den underlättar att ta ställning till vad som ska kartläggas och hur information ska struktureras och presenteras. Diskussioner kan sen föras kring balans, prioritering av olika aktiviteter och arbetsinnehåll samt dess planering.

För handledning i Balansräknaren kontakta:
Margareta Strindhall

Pernilla Söderberg

 

Fiskbensdiagram

Fiskbensdiagram är ett hjälpmedel för att få fram förändrings- och förbättringsidéer genom att bena upp vad ett problem beror på. 

Fiskbensdiagrammet svarar på frågor som:
Vilka är de möjliga orsakerna till att... ?
Vilka orsaker finns bakom... ?
Varför kan vi inte... ?
Varför har vi problem med... ?

OBS: För att skriva i arbetsbladen måste du lägga till textfält på resp plats i bilden innan du kan skriva in texten.

Flödesdiagram

Flödesdiagram är ett hjälpmedel/arbetsverktyg för att förstå en arbetsprocess, det vill säga sambandet mellan ett antal aktiviteter. Det visar och beskriver i ordningsföljd de olika steg som ingår i ett arbetsflöde eller en process. Den visar också hur de olika stegen i processen hänger ihop med varandra.

Ett flödesschema kan göra det lättare att förstå ett arbetsflöde och skapar en gemensam bild för alla som arbetar i flödet. Det kan visa oväntade problemområden, oklarheter, dubbelarbete, kritiska situationer, flaskhalsar, väntesituationer med mera som behöver granskas närmare.  

 

Global Trigger Tool (GTT)

Global Trigger Tool är ett verktyg som används för att mäta AE (Adverse Events). 

Global Trigger Tool (GTT) är ett etablerat instrument för att identifiera patientskador. Via en retrospektiv analys av patientjournaler letar man systematiskt efter information, så kallade triggers, som kan indikera ett möjligt avsteg från det normala vårdförloppet. En lista med beprövade triggers används och antalet patientskador samt deras svårighetsgrad antecknas. För varje skada bedöms dess undvikbarhet. Undvikbara skador betecknas som vårdskador. Över tid följs antal patient- och vårdskador per 1 000 vårddagar och den procentuella andelen av inläggningar där en skada inträffat.

 

Handlingsplan

Handlingsplan för förbättringsarbete. Ett förslag till hur en sådan kan se ut, vad som bör finnas med, vilka som berörs, tid för arbetet etcetera.

 

HSMR - Hospital Mortality Rate

HSMR är en metod att mäta mortaliteten vid sjukhus för att få fram ett systemmått som kan användas för jämförelser med andra sjukhus. HSMR är ett av Landstinget i Jönköpings övergripande systemmått. Här lär vi ut vad HSMR är och hur det kan användas. Utvecklingsarbetet pågår.  

Händelseanalys

En händelseanalys är en systematisk utredning av negativa händelser och tillbud. Analysen omfattar rekonstruktion av händelseförlopp och orsaksanalys.

En händelseanalys utförs när en händelse inträffat som medfört att en patient kommit till skada eller kunde kommit till skada och ger svar på frågorna: Vad har hänt? Varför har det hänt? Hur förhindras en upprepning av händelsen?

Mikrosystem: 5 P - en arbetsmodell

  • Purpose (Poängen med; Vad är syftet med vårt arbete?)
  • Personal (vilka är våra medarbetare?)
  • Patient (vilka är våra patienter/kunder?)
  • Processer (Hur ser våra processer ut? Vilka har vi?)
  • Prestationer (Våra resultat? Hur jämn är vår process, vilka variationer har vi, mäter vi över tid?
     
  • 5P - kort beskrivning (pdf, nytt fönster)

PGSA arbetsblad

Arbetsbladen används när vi testar förbättringsförslag: Planera, Göra (testa en förändring), Studera (analysera) och Agera (införliva/genomföra förändringen).

Genom att följa delarna cirkeln, kan vi se om testet leder till en förbättring. Om det gör det kan vi införliva eller permanenta det nya. Om inte, måste vi ändra på något lite till och testa igen, det vil säga gå ett andra varv i cirkeln, och ett tredje etcetera tills vi är säkra på att förändringen leder till en förbättring.

Sätt upp ett mål och mätningar för varje cykel. Den första cykeln görs för att få ett utgångsvärde att jämföra mot (en baslinje)! Om baslinjen bygger på tidigare data (som vi får fram genom att till exempel titta i patientjournaler, register eller dylikt kan vi samtidigt komma igång med cykel två och tre (varv i PGSA-hjulet) och så vidare, för att börja testa utan att förlora tid.

För varje varv/cykel ska det sättas upp en förutsägelse/ett antagande om vad den förändring vi testar ska leda till. Sätt också upp vilka frågor vi vill ha svar på i respektive cykel.

För varje PGSA-varv vi går desto mer lär vi oss och när vi lärt tillräckligt så att vi är säkra på att förändringen verkligen blir en förbättring, då inför eller permanentar vi den. Även själva införandet kan följas med ett eller fler PGSA-varv.

Poster

Mall för att göra en enkel poster i Powerpoint, som sedan kan förstoras till A3-format eller större. 

Om du inte kan öppna eller spara mallen vid första klickningen, högerklicka två gånger på länken för att kunna öppna och spara mallen på din dator!

Projektbeskrivningsrapport

 

Riskanalys

Riskanalys utförs för att identifiera risker i verksamheten. Syftet med en riskanalys är att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll eller om det inte är möjligt, minska konsekvenserna av en negativ händelse.

 

SBAR

Metoden S-BAR hjälper till att få en översiktsbild av situation, bakgrund, aktuell bedömning och Rekommendation.

Schemaläggaren

Det har blivit allt tydligare att en bra schemaläggningsprocess är en nyckel till att uppnå god tillgänglighet. För att kunna erbjuda bättre stöd för schemaläggning har vi utvecklat ett Excelbaserat verktyg som hjälper planeraren att snabbt se utfall/konsekvenser av ett lagt schema. 
 
För handledning i Schemaläggaren kontakta:
Margareta Strindhall
 

STAR - utvärdera hur bra team fungerar

Relationsstjärnan STAR är ett hjälpmedel att skatta hur en grupp fungerar tillsammans.

 

Statistisk processtyrning (SPS)

Genom att mäta och följa prestationer över tid skapar vi oss bilden av hur vår verksamhet ser ut. Statistisk Processtyrning (SPS), på engelska Statistical Process Control (SPC), är en metod rörande förståelse för variation. SPS/SPC innehåller enkla och avancerade statistiska metoder och verktyg för uppföljning av verksamheten och förbättrings-/förändringsarbete samt säkerställande av resultat. Data åskådliggörs på ett korrekt och informativt sätt samt kan skapa en drivkraft i förbättringsarbete genom att olika kriterier används för att identifiera faktorer som påverkar resultatet. SPS/SPC är en viktig del i ett systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete och ger underlag för ett mer faktabaserat beslutsfattande.

 

Systembild

Här finns en mall för att göra sin egen systembild över sin hela organisation, klinik, basenhet eller avdelning/enhet. En systembild av din organisation är en kartbild över alla processer och visar hur de länkar ihop. Genom att dra linjer mellan de processer som på något sätt samverkar kan man lättare förstå att en förändring i en ruta påverkar de andra.

Här finns tre nivår: Påverkare är alla instanser som på något sätt påverkar, styr eller influerar kärnverksamheten. Stödprocesser är de som på olika sätt stöttar processerna i kärnverksamheten. Använd textverktyget i Powerpoint för att lägga till fler rutor, texter och överskrifter eller täcka över. 

Systembild är ett annat sätt att visa en organisation än de traditionella med organisationsskiss eller flödesscheman! I systembilden finns det vi gör med och dem vi gör det för, patienter och kunder!

Vad är ett system?
”Ett system är ett nätverk av ömsesidigt beroende komponenter (fristående uppgifter, människor eller processer) som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål (för att uppnå systemets mål).” Definition enligt W Edwards Deming. 

Att arbeta med systemsyn har att göra med att se allt arbete som processer, att det finns många beroenden, att det hela är en röra och att det handlar om ett kontinuerligt lärande innan vi grepp om systemet. Eller rättare sagt systemen på olika nivåer i vår organisation: mikro, meso- och makrosystemen. ’

Tidsmätningsmall Din vård

Inom ramen för programmet Din Vård (nytt fönster) genomförs regelbundna tidsmätningar. Syftet är att se i vilken utsträckning vi lägger vår arbetstid på olika arbetsmoment. I nedanstående mallar registreras varje kvart pågående arbetsmoment under tio rubriker. Se mallarna för mer detaljer, men exempelvis allmän omvårdnad, specifik omvårdnad eller rond registreras. Mätningarna genomförs under två veckor på en avdelning och varje A- resp C-tur registrerar en sjuksköterska och en undersköterska sina arbetsmoment. I sammanställningen redovisas andel tid per arbetsmoment per avdelning för respektive profession.

 

Tredje tillgängliga tid

Arbetsgrupper som arbetar med sin tillgänglighet behöver ibland räkna ut mediantiden för till exempel väntetiden till olika yrkesgrupper. Här är en Excel-fil som kan hjälpa till att göra detta automatiskt.

Värdekompassen

Värdekompassen är ett hjälpmedel för enskilda arbetsgrupper som vill förbättra sina processer och därigenom öka värdet av vårdens insatser för patienterna. Värdekompassen hjälper en till exempel att se på vad arbetet ger en patient ur fyra perspektiv.

OBS: För att skriva i arbetsbladen måste du lägga till textfält på resp plats i bilden innan du kan skriva in texten.

 

Ladda ner en PowerPoint-fil på din dator

PowerPointfiler laddas ned till egen hårddisk så här:
1. Ställ muspekaren ovanpå länken. (1b. Välj Standardmeny - gäller medarbetare i Landstinget i Jönköpings län)
2. Tryck Ctrl + högerklicka.
3. Klicka på Spara mål som...

Kontakt

Rolf Bardon

036-32 12 86

Ladda ner PowerPoint-fil

PowerPointfiler laddas ned till egen hårddisk så här:
1. Ställ muspekaren ovanpå länken. (1b. Välj Standardmeny - gäller medarbetare i Landstinget i Jönköpings län)
2. Tryck Ctrl + högerklicka.
3. Klicka på Spara mål som...

Förbättringsguiden

Kurs i förbättringskunskap.
Kurs i förbättringskunskap på Internet. 
Mer om kursen
Anmälan till Rolf Bardon:

Att publicera artiklar

Det är viktigt att ny kunskap från förbättringsarbeten sprids vidare till andra. Ett sätt är att beskriva det man gjort i en artikel och försöka få den publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Här finns tips hur du kan disponera din artikel.

En tidning om förbättringskunskap

En tidning om förbättringsarbete.

"Att leda för bättring" gavs ut av Landstingsförbundet som slutrapport efter det första Ledarnätverket 1998. Mycket av innehållet är fortfarande aktuellt. De 48 tabloidsidorna är uppdelade i två pdf-filer:

"Att leda för bättring" Del 1, sid 1-23(pdf)   

"Att leda för förbättring" Del 2, sid 24-48 (pdf) 

Ur innehållet:

  • Från maskin- till systemålder
  • Förändringar fungerar bäst på lokal nivå
  • Om lärande organisationer
  • Ställ de rätta frågorna!
  • Vad styr våra tankar?
  • Tre slags förväntningar
  • Att mäta sjukvård
  • Systemtänkande - Paul Bataldens analysmodell
  • Om kreativitet
  • Spaning/omvärldsanalys
  • Värdekompassen
  • Statistisk processkontroll

Margareta Palmberg, då chef för Landstingsförbundets utvecklingsavdelning, ledde och planerade ledarnätverket med sin medarbetare. 

Arbetet i ledarnätverket gjorde deltagarna bekanta med det senaste inom utveckling och förbättrings-arbete nationellt och internationellt. Syftet var att ge en injektion till nytänkande inom hälso- och sjukvården i Sverige. 

Tidningen skrevs och sammanställdes av Margareta Palmberg tillsammans med Göran Henriks och Rolf Bardon, deltagare i det första ledarnätverket, och med stöd av övriga deltagare.

Video on demand

Institute for Healthcare Improvements har ett flertal presentationer om förbättrings- arbete på video eller som ljudfil att se och lyssna på när det passar dig bäst.  Klicka här för mer info om IHI:s video on demand (öppnas i nytt fönster)! Se även vår videosida.

1177.se

1177.se är Sveriges enda public servicetjänst för hälso- och sjukvårdsinformation på nätet. Ägare är landsting och regioner och tjänsterna drivs helt utan kommersiella intressen.

Genom att få in 1177.se i förbättringsarbetet kan den användas som en del i att stödja och effektivisera vård och omsorg. Den ger också invånarna en stark ställning och god tillgänglighet till vården.

 

 

 

 

 

 

 

Dela denna sida:

Facebook Epost Twitter Pusha Delicious Google Vad är det här?
Uppdaterad: 2010-08-24
Rolf Bardon, Qulturum, Landstingets kansli