Snabbare behandling av patienter med stroke
Tiden är den viktigaste faktorn för en framgångsrik behandling av den som drabbats av stroke. Därför har länets tre sjukhus trimmat sina processer för ett snabbt omhändertagande.
– Från att patienten kommer till sjukhus är vårt mål att inleda propplösande behandling inom 40 minuter, helst 30, säger Jonas Lind, överläkare på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Gemensamt för de tre sjukhusen är att patienter med misstanke om stroke tas direkt till röntgen för undersökning i så kallad datortomograf, utan att först stanna på akutmottagningen.
Ambulansen drar stroke-larm
Ambulanspersonalen har då dragit ett stroke-larm, vilket bland annat innebär att läkare och trombolysansvarig sjuksköterska finns på plats och förbereder för den viktiga propplösande behandlingen, trombolys.
På Länssjukhuset Ryhov sker denna behandling direkt på röntgen. När den har påbörjats transporteras patienten till avdelning B på geriatriska kliniken.
– Vi har nu fått hela vårdkedjan samlad hos oss, från propplösande behandling till rehabiliteringen, säger vårdenhetschef Monica Glaad på geriatriska kliniken Ryhov.
”Fast-track” i Eksjö
På Höglandssjukhuset i Eksjö ges trombolysen på den helt nya strokeenheten. För de patienter där trombolys inte är aktuellt, ofta för att det gått för lång tid eller att det finns andra medicinska indikationer, finns ett ”fast-track” som innebär att patienten tas direkt till strokeenheten.
– De behöver inte vänta på akuten, utan kommer direkt till en säng hos oss, säger Katarina Andersson, vårdenhetschef på strokeenheten.
På Värnamo sjukhus ges trombolysen på hjärtintensivvårdsavdelningen, som ligger nära akuten och IVA.
– För våra stroke-patienter sker provtagning på akutmottagningen, som de passerar när ambulanspersonalen transporterar dem direkt till röntgen. När behandlingen är klar flyttas sedan patienten till strokeenheten, säger Maria Axelsson-Bergelin, strokeansvarig läkare på medicinkliniken i Värnamo.
Gemensam checklista
Översynen av vårdflödet har lett till justeringar av omhändertagandet av stroke-patienter, men också ett pågående arbete med enhetliga checklistor i länets ambulanser.
– Vi har gått igenom vårdkedjan i detalj och diskuterat hur varje moment ska göras och av vem. Det innebär att vi flyttat vissa arbetsmoment till efter den akuta fasen – för att rädda patientens hjärna, säger Jonas Lind.
För att den propplösande behandlingen ska ha någon effekt är det viktigt att den ges inom högst fyra och en halv timme från det att en stroke har inträffat.
När den nationella strokekampanjen genomför en andra omgång i oktober 2012 upprepas det viktiga budskapet att direkt larma 112 vid misstanke om stroke. Det ökar möjligheten att hinna ge den propplösande behandlingen i tid.
Nya flödet sparar minuter
– Ju snabbare patienten får behandling, desto bättre, och vi hoppas att de förändringar vi gjort ska spara minuter, säger Maria Axelsson Bergelin.
– Kravet på oss är att inleda propplösande behandling inom 50 minuter sedan patienten kommit in till sjukhus, men vårt mål är 40 minuter, säger Jonas Lind och förklarar att tiden är avgörande för patientens möjlighet att kunna återgå till ett normalt liv igen.
Han och hans kollegor välkomnar därför strokekampanjen som lär allmänheten hur viktigt det är att agera snabbt.
”Sök vård direkt vid TIA-attack"
– Det är så etablerat att man söker vård om man får bröstsmärtor. Men det är lika viktigt att upptäcka symptomen för stroke i tid, för att rädda hjärnan. Det är också viktigt att söka vård direkt om man drabbas av en TIA-attack, till exempel i form av en kraftnedsättning av armen när man dricker kaffe på morgonen, säger Katarina Andersson.
TIA är en snabbt övergående tillfällig syrebrist i något av hjärnans blodkärl, med samma symptom som vid stroke, och med risk att det leder till stroke om man inte snabbt söker vård. Forskning visar att var fjärde person som drabbas av stroke har haft en eller flera TIA-attacker tidigare.
Fler rådfrågar
Den pågående stroke-kampanjen ger också tydliga effekter i takt med att allmänheten blir mer informerad:
– Vi har fler anhöriga som ringer och frågar om råd och fler anhöriga kommer till de informationsmöten vi har en gång i veckan, säger Berit Krantz, biträdande vårdenhetschef på geriatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Mer fakta/stroke:
Stroke, innebär en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Det leder till en syrebrist i hjärnan som skadar de funktioner som styrs från området där blodproppen eller blödningen sitter. Stroke är livshotande och man behöver omedelbart få vård.
De flesta som får en stroke är över 65 år, men även yngre kan få det. Risken ökar om man till exempel röker, har högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes eller har förmaksflimmer.
Det är vanligt att man har kvar besvär efter en stroke, men det varierar från person till person. Med hjälp av vård och rehabilitering kan många bli bättre eller hitta nya sätt att göra saker på.
Källa: 1177.se
Mer fakta/strokekampanjen:
Den 10 oktober 2012 startar andra omgången av den nationella strokekampanjen. Den här gången vänder sig kampanjen till idrottsvärlden – både aktiva i föreningar och vardagsmotionärer. Idrotten är Sveriges största folkrörelse med över två miljoner aktiva utövare och ytterligare en miljon medlemmar. Den engagerar allt från små knattar till seniorer högt upp i åldrarna och präglas av stark lagkänsla. Tanken är att få så många som möjligt i idrottsvärlden att ta två minuter av sin tid för att lära sig rädda liv.
