Nya hus D1-D2 på Ryhov: Sjukvården testar sig fram till de bästa vårdlokalerna

Henrik och Henrik står i testrummet och diskuterar
De nya vårdrummen blir rymliga och med stora fönster. Henrik Nilsson, vårdenhetschef på akutvårdsavdelningen och Henrik Hjortsjö, verksamheternas projektledare, står i testrummet och diskuterar vilken den bästa placeringen är för den arm som ska bära en övervakningsmonitor. Foto: Mikael Bergström

Nya hus D1-D2 på Länssjukhuset Ryhov får cirka 90 vårdrum. Hur de ska se ut har medarbetarna redan hunnit testa i detalj. Ett fullskaligt mottagningsrum och vårdrum finns uppbyggt där olika lösningar för placering av inredning kan prövas. Planeringen sker i tätt samarbete mellan berörda verksamheter och byggentreprenören.

Badrumsspeglar som sänkts tio centimeter. Avfallshållare och handtag som flyttats runt. Skåp som sänkts till bättre nivå. Väggarna i de båda testrummen har hål lite här och var som spår efter olika alternativ.

– Kraven ändras, nya material kommer till. När man går runt och provar visar det sig om den standard som finns passar, eller om det är bättre att justera. Vår paroll är att det ska vara lätt att göra rätt, säger Henrik Hjortsjö, verksamheternas projektledare vid bygget av hus D1-D2.

Drygt 90 vårdrum

Byggnaden kommer att innehålla drygt 90 vårdrum, bland annat för akutvårdsavdelning och tillnyktringsenhet på plan 3, och för hematologi och neurologi/stroke på plan 5. Dessutom mottagningsenheter  för neurologi, hematologi och njurmedicin. Även dialysverksamheten får nya lokaler.

Tack vare tomma ytor i den tidigare panncentralen på Ryhovsområdet blev hus D1-D2 det första projektet där testrum byggdes och ”testpatrull” från verksamheterna kunnat prova sig fram med olika lösningar för inredningsdetaljer.

– Vi har till exempel provlagt golv med olika lutningar i badrummet, och provat med duschen för att se till att vattnet rinner rätt, säger Henrik Hjortsjö som ett av många exempel.

Insynsskydd klistras fast

Även i mottagningsrummet har den fasta inredningen flyttats runt en del. Fönstret till rummen ska få klarglas, men sedan förses med olika insynsskydd, som klistras på rutorna och som är möjligt att byta ut vid behov.

Hela hus D1-D2 är redan ”byggt” i en virtuell miljö. Men att dessutom kunna laborera med fysiska testrum i full skala ökar möjligheten att allt blir rätt från början.

”Testmiljö ett smart sätt att spara pengar”

– Utan testmiljön hade vi nog fått göra om en del efter inflyttningen, säger Henrik Nilsson, vårdenhetschef på akutvårdsavdelningen. Att bygga upp en testmiljö är ett extremt smart sätt att se om de tankar man har i teorin är så bra som de låter. Det som testmiljön kostar att bygga upp är lätt att räkna hem med tanke på de justeringar som vi redan gjort. Så jag tror att regionen sparar ett antal miljoner på att bygga upp testmiljö, säger han.

Referensgrupp tar detaljbeslut

Samarbete i olika nivåer, både internt och med entreprenören NCC, är centralt i arbetet med att skapa den nya sjukhusbyggnaden.

Var tredje vecka träffas en referensgrupp under Henrik Hjortsjös ledning, med representanter från alla berörda verksamheter, för att diskutera alla de detaljer som dyker upp. Varje vecka hålls också möten med NCC som ett led i den samverkansentreprenad som finns.

Byggs med flexibilitet

Det innebär att slutresultatet blir en sjukhusbyggnad som i detalj är anpassad för sitt ändamål men samtidigt med stor flexibilitet.

– Att detta är ett stort projekt blir jag påmind om varje gång jag tittar ner i byggropen. Man inser hur mycket människor som är inblandade och hur mycket planering som krävs. Samtidigt har vi en professionell entreprenör där vi som medarbetare kan vara med och påverka – nästan ner till skruvnivå, säger Henrik Hjortsjö.

Läs mer och se fler bilder:

Nya hus D1-D2 på Ryhov: Sjukvården testar sig fram till de bästa vårdlokalerna