Studiecirklar startar för närstående till personer med självskadebeteende

Närstående till personer med självskadebeteende behöver stöd.  I september 2017 startar de psykiatriska klinikerna i Region Jönköpings län studiecirklar för att ge närstående mer kunskap för att  orka och må bättre i sin relation med den som har självskadebeteende. (Bilden är arrangerad).
Närstående till personer med självskadebeteende behöver stöd. I september 2017 startar de psykiatriska klinikerna i Region Jönköpings län studiecirklar för att ge närstående mer kunskap för att orka och må bättre i sin relation med den som har självskadebeteende. (Bilden är arrangerad). Foto: Johan W Avby

Under september 2017 startar de psykiatriska klinikerna i Region Jönköpings län studiecirklar för närstående till personer med självskadebeteende.

– Vi tror att behovet är stort. Vi träffar många patienter som i olika grad har denna problematik. En del är i behandling, andra inte. Vi vill ge stöd till den som är närstående att orka lite mer och må lite bättre, säger Carolina Wihrén, beteendevetare på psykiatriska kliniken i Värnamo.

Där startar studiecirkeln den 12 september, med upp till åtta deltagare, som träffas åtta gånger. I Jönköping och Nässjö startar motsvarande studiecirklar 18 och 21 september.

Egna medarbetare leder

Studiecirklarna leds av klinikens egna medarbetare, i Värnamo av Carolina Wihrén och skötaren Maria Wilson.

– Vi har tillsammans med våra kollegor i Nässjö och Jönköping fått utbildning av den ideella föreningen SHEDO, som arbetar för att sprida kunskap och ge stöd kring bland annat självskadebeteende.

I Jönköping är specialistpsykolog Anne Pruul en av ledarna för studiecirkeln.

Inte glömma bort sig själv

– Vi har många patienter med den här problematiken, och det är jobbigt att vara närstående. Vi vill ge kunskap om självskadebeteende, dess funktion och hur man som närstående ska hantera det – utan att glömma bort sig själv, säger hon.

SHEDO genomför samtidigt en forskningsstudie om ett ökat stöd till närstående ger positiva effekter för personer med självskadebeteende, och studiecirklarna inom Region Jönköpings län kommer att bidra till denna kunskapsinhämtning, genom en enkät till deltagarna efter avslutad studiecirkel, och sedan uppföljning efter fyra månader.

– Det material till studiecirkeln som vi tagit fram tillsammans med studieförbundet Sensus är ganska nytt. Vi gör därför ett forskningsprojekt för att se hur utbildningen påverkar deltagarna, och relationen till den som har självskadeproblematik, säger Hannah Parnén, projektledare för anhörigprojektet på SHEDO.

Studiecirklar på flera orter

Studiecirklar startar nu på flera platser i landet, bland annat Gotland och Örebro.

– Men Region Jönköpings län startar samtidigt på tre orter, vilket är helt fantastiskt, säger Hannah Parnén.

Bakgrunden är vetskapen om att tre av fyra anhöriga eller närstående efterlyser mer stöd.

– Vi vet också att den som har en engagerad anhörig har bättre prognos för att bli frisk, samtidigt som det finns risk för att den anhörige eller närstående drabbas av egen psykisk ohälsa. Det vill vi förebygga.

Vänder sig till närstående

Studiecirklarna vänder sig till alla närstående och är kostnadsfri. Det kan vara en anhörig, en kompis, en boendestödjare eller någon annan som på något sätt kommer i kontakt med den som har ett självskadebeteende.

– Tanken är att de ska få hjälp att hitta strategier och stöd för att sätta gränser. Deltagarna ska få mycket utrymme för att prata och möjlighet att dela med sig av det de vil, men också guidning utifrån det strukturerade material som vi använder. Vi ska ge dem energi och samtidigt hjälpa dem att sänka kraven. Vi ska inte prata så mycket om den som är sjuk, utan ha fokus på den närstående, säger Carolina Wihrén.

Olika uttryck för självskador

Självskadebeteende kan ta olika uttryck, men i denna första omgång är det fokus på skärskador.

I dag behandlar länets psykiatriska kliniker patienter med självskadebeteende genom så kallad DBT, dialektisk beteendeterapi, och ledarna för studiecirklarna ingår också i klinikernas DBT-team. Både män och kvinnor i olika åldrar finns i patientgruppen.

– Tanken från vår sida är att de här första omgångarna av studiecirklar sedan ska fortsätta utifrån det behov som finns, säger Carolina Wihrén.